Resehälsningar

Vid familjens grav håller det sakta på att växa fram en krans av stenar, som en hälsning från alla de platser där kär vän inte kan vara med rent fysiskt nu. Men säkert andligt, i vart fall genom mina tankar.

Här ligger kalksten från Ösel, där jag varit på uppgygglig SPA-vecka. En resa vi funderade på att göra tillsammans. Diabasstenen kommer från Omberg, som jag besteg som utmattad pilgrim. Detta kom att bli start på nya intressen och äventyr i mitt liv. En obsidian fick följa med hem från sommarsemester och besök på vulkanön Stromboli. Skiffer- och flintastenar hade spolats fram längs Österlens kuster när jag vandrat där två gånger i sommar.

Den senaste stenen kommer som en hälsning från ett litet torp i södra Sverige. Det kom till nya familjen samma dag som vårt första barnbarn föddes. Många tankar och tillfälligheter gör att det känns som det är en viktig mening med att det nu nio månader senare, planteras nya fruktträd på platsen. Där ska vårt ljusbarn kunna skörda i framtiden. Ur gropen där hennes äppelträd planteras, hämtar jag en hälsning hem till morfar.

Framtiden kommer säkert att innebära många fler stenar och hälsningar.

Höstkänsla

Äntligen lite lugn och ro man drar sig in i skymningen. Två härliga sommarvandringar på Österlen och hemma med vandringsvänner, en pilgrimsvandring här hemma med nya besökare och så kyrkovalet avslutat.

Det är mycket att sammanfatta och se tillbaka på.

Jag tänker vad konstigt det är, plötsligt drabbas man av städlust. Det känns bra att plocka fram ljus och bona lite extra för höstmys. En lykta som lyser välkomnande vid förstukvisten. Välkommen allt det goda till mitt liv!

Bergtagen

Skatter från jordens inre

Man kan verkligen säga här i Bergslagen att vi lever på skatter från jordens inre

Än i dag är den malm som finns och har funnits i våra berg och gruvor, en förutsättning för att vi bor där vi bor. Det som tidigare var en rikedom som bröts i stor mängd har minskat betydligt. Men vi slår fortfarande mynt av den resursen och det kunnandet som utvecklats genom århundraden i vår bygd.
Hos oss håller vi nu på att utveckla en gemensam satsning för yngre barn, kallad

I Bergakungens sal
Vi samarbetar från skolförvaltning och kulturförvaltning med att bygga upp en miljö och samla rekvisita kring detta tema. Här hoppas vi att barnen ska få en känsla utifrån berättelser, litteratur, musik och praktiska aktiviteter, för hur mycket spännande som gömmer sig i våra skogar och berg.

I Skattkistan samlar och tittar vi på vackra och personliga stenar, stenar som kan tala till oss. Under en av mina vandringar på Österlen blev vi uppmanade att se på stenarna längs stranden och försöka hitta en sten som kunde symbolisera något vi kommit att tänka på under vandringen, som vi kanske ville dela med oss av till andra.

När vi tar med barnen ut i orörd skog och fantasieggande gruvmiljö, kommer de att uppmanas söka efter stenar eller träkvistar de stöter på. Var och en av barnen kommer sen att få arbeta med det de hittar och göra det till sin egen "trygghetssymbol" de kan ha med sig hem.

Med hjälp av den hoppas vi sen att de kan mentalt förflytta sig till den avstressande och spännande miljö de fått besöka, kanske som en sorts "naturvaccinering".

I Knäbäckhusens kapell ligger många stenar som plockats på Österlens stränder och som får skicka iväg önskan och tankar till de som inte är med oss.